På hemsidan kan man hitta statistik 36 månader bakåt kostnadsfritt. Men för att jämföra statistik bör man ha genomsnittliga graddagar för en så lång period som möjlig, SMHI har till exempel ett normalår som är baserat på en 30 års period. Finns möjlighet att ladda ned graddagar för en längre period tillbaka på hemsidan mot en mindre kostnad.

Man kan ladda ned graddagar månadsvis, veckovis eller dagsvis finns även möjlighet att ladda ned kyltimmar. Dataformatet är .csv som man kan öppna i excel eller i notepad.

Hemsidan heter:

http://www.degreedays.net

http://www.toptensverige.se

Länken finns självklart även i länkregistret, kolla gärna in de andra länkarna för tips, råd och litteratur.

KNX är inte så vanligt inom privatbostadsmarknaden med största sannolikhet på grund av priset. Investeringen är idag knappast kostnadseffektiv men för den teknikintresserade är det en våt dröm.

Vill du veta mer kolla in:

www.knx.org/se/ – Officiell hemsida
www.elforlaget.se – litteratur om KNX
http://knxforum.se – Ett forum om KNX
www.eibmarkt.com – En tysk sida (även engelska) med bra priser på KNX komponenter.

Stöd till solceller
Stöd kan ges till alla typer av nätanslutna solcellssystem och för installationer som påbörjats tidigast den 1 juli 2009 och slutförts senast den 31 december 2011. Stödnivån är maximalt 60 % av investerings­kostnaden för privatpersoner. Ansökan sker till länsstyrelsen.

Stöd till solvärme
Solvärmeanläggningens värmeutbyte avgör hur stort stödet kan bli. Om du utnyttjar ROT-avdraget för solvärme kan du inte få solvärmestöd. Stödets storlek är beroende av solfångarens årliga värmeutbyte. Stöd lämnas i princip med 2 kronor och 50 öre för varje kilowattimme per år som solfångaren producerar. Stödets storlek är begränsat uppåt till:maximalt 7 500 kr per lägenhet i småhus maximalt 3 miljoner kr per projekt. Observera att stödet är rambegränsat och kan bara ges så länge de avsatta pengarna räcker. Solfångarna måste uppfylla vissa krav, du kan läsa mer på www.boverket.se.

Sök bidrag för att sänka radonhalten i din villa
Du kan få bidrag för att sanera din villa från radon om radonhalten överstiger 200 Bequerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). Mätningen av radonhalten ska göras så att ett årsmedelvärde kan anges. Du måste äga och bo i huset för att du ska få bidrag. Observera att du inte får påbörja några åtgärder innan du ansöker om bidrag.
Bidraget är 50 procent (max 15 000 kronor) av den godkända kostnaden för åtgärderna. Bidrag under 1 000 kronor betalas inte ut. Du ska söka stödet hos din länsstyrelse och dit ska du också vända dig om du har frågor. Kan kombineras med ROT-avdrag för materialkostnaderna. Kolla in www.radonguiden.se om du vill hitta mer information.

Gradtimmar = 8760( Gränstemperatur – Ortens medeltemperatur)

Gränstemperaturen är vid den utomhustemperatur du börjar värma ditt hus. Denna är högre desto sämre isolerstandard du har i huset. Ortens medeltemperatur kan man ofta hitta genom Google.

Exempel
8760(17-8) = 78 840 Gradtimmar

Byte från 2 glas kopplade bågar med U-värde 2,7 till 3-glas isolerruta med U-värde 1,2 ger ett minskat effektbehov på 1,5 W/K x kvadratmeter (2,7-1,2). Detta ger:

1,5 x 78 840 = 118 250 Wh eller 118,25 kWh

Du sparar alltså cirka 118 kWh per kvadratmeter fönsteryta i ovanstående exempel. Ett byte av fönster kan även leda till att den upplevda temperaturen i rummet förbättras och att man  då  kan minska inomhustemperaturen. 1 grads minskning av inomhustemperaturen minskar värmebehovet med 5-7 %.

Om man vill räkna på hur mycket energi som går åt till tappvarmvattenanvändning kan man använda följande formel:

E = tappvatten (m3) x 1,16 x (varmvattentemperatur – kallvattentemperatur)

Beredning av 1 m3 varmvatten från 10 grader till 60 grader har en energiåtgång på 58 kWh. Om man inte har någon statistik på sin tappvattenanvändning kan man gå in på boverket och söka på ”indata för energiberäkningar i kontor och småhus” för att ta fram schablonvärden utifrån hur många boende man är i hushållet. Varmvattenandelen kan man schablonmässigt sätta till cirka 25-35% såvida man inte använder mycket tappvatten till pool, bevattning etc.

Ett enkelt sätt att jämföra olika perlatorer och blandare är att fylla ett litermått och ta tiden det tar att fylla kärlet.

Äldre toalettstolar har en mycket större spolmängd än dagens, en enkel åtgärd för att minska tankens volym är att lägga i en tegelsten eller dylikt.

Tänk på att desto mer luft som blandas med vattnet (främst duschmunstycken) ökar risken för legionella. Legionella sprids via aerosoler som man andas in. Om man har varit bortrest är det risk för legionellatillväxt i duschslang och duschmunstycke. Detta kan man ofta avhjälpa genom en vakuum ventil som tömmer slangen när man har duschat färdigt.

Den vanligaste gasen som används är naturgas som är ett fossilt bränsle. 1 kWh motsvarar cirka 0,19 kg CO2 (olja cirka 0,27 kg CO2/kWh. En Nm3 gas motsvarar 10,5-11 kWh. Man kan ju tycka att man ska gå ifrån fossila bränslen men naturgasen kan vara en bro till ett utökat biogasnät. I dagsläget är dock andelen biogas i naturgasen liten. Biogasen används främst till transporter.

De flesta gaspannorna idag är kondenserande vilket innebär att man utnyttjar energin i rökgaserna enkelt förklarat. I en traditionell förbränningspanna kan rökgaserna ligga på 200 grader medans det i en kondenserande panna kan ligga på 40 grader. Desto lägre returtemperatur man har tillbaka från värmesystemet desto högre verkningsgrad får man på pannan då man kan hämta mer energi från rökgaserna. En bra gaspanna idag har mellan 95-100% verkningsgrad. Vissa tillverkare skriver att verkningsgraden övergår 100 % men då utgår de från ett lägre energivärde i gasen. Man kan inte få ut mer än 100% av energiinnehållet i en gas.

Tänk på vid ett utbyte av gaspanna att man kontrollerar att det inte finns aluminiumutfällningar i värmesystemet. Många gaspannor är gjorda i aluminium som fräts sönder och kan lämna utfällningar i systemet som minskar flödet. Minskar flödet genom radiatorerna minskar effekten och man måste höja framledningstemperaturen.

Denna bild visar en typisk köldbrygga i anslutning yttervägg/vindbjälklag. Köldbryggor är ofta svåra att åtgärda på ett kostnadseffektivt sätt i befintlig bebyggelse. En köldbrygga är en konstruktionsdetalj som leder ut värmen från byggnaden.

Luftläckage är i regel enklare att åtgärda än köldbryggor. Vanliga luftläckage är:

• Mellan fönsterkarm och fönsterbåge – fönsterlister.
• Mellan fönsterkarm och yttervägg – drevning.
• Balkongdörr, ytterdörr – dörrlister.
• Anslutning bjälklag/yttervägg.
• Otätheter i plastfolie/fuktspärr efter exempelvis elinstallationer.

Bilden visar hur ett luftläckage runt en balkongdörr kan se ut.

Både luftläckage och köldbryggor kan man i vissa fall se utan värmekamera, smuts och damm fastnar lättare på kallare ytor.

När man idag räknar på nyproducerade villor och flerbostadshus antar man i regel luftläckaget i klimatskalet (väggar, tak, fönster) till 0,8 l/s och kvadratmeter klimatskal vid 50 Pa tryckskillnad. Vilket kan jämföras med lokaler på 1,6 l/s och kvadratmeter och passivhus där man ofta mäter luftläckaget och försöker hamna runt 0,3 l/s och kvadratmeter. Detta kan låta mycket men det är sällan man har så stora tryckskillnader som 50 Pa.

Byggnaden som system
Det är väldigt viktigt att man vid en värmefotografering har kunskap om hur byggnaden fungerar som ett system. Vem som helst kan ta bilder men att tolka dem är en annan sak. Saker som påverkar är typ av ventilation och dess funktion, vindens påverkan,  typ av värmesystem m.m.

Utförande
För att kunna analysera bilderna behöver man ha en viss temperaturskillnad mellan inomhus och utomhus. Många tror att man kan ta en bild utifrån på huset och sedan fastställa byggnadens brister. Tar man värmefotografier utifrån är temperaturskillnaden mellan olika delar av huset liten och det är svårt att säga någonting om resultatet. Dessutom är upplösningen på en värmekamera ofta är mycket lägre än en digitalkamera (beroende på pris) så man får ”scanna” av huset. Tar man däremot bilder inifrån huset så är det mycket lättare att hitta bristerna i klimatskalet (vägg, tak, fönster etc.).

Mjukvara
Bilderna som tas på plats analyseras därefter i datorn i speciella program där man efterhand kan ställa in temperaturskalan, emssivitet i material. Temperaturskalan ändrar man för att framhäva det temperaturområdet man vill ha i bilden.

Temperaturskalan
Om man vill framhäva en yttervägg i en bild visuellt men man har fått med en radiator som håller en dubbelt så hög temperatur vill man kanske ändra temperaturområdet. När man tar bilden på plats anpassar värmekameran automatiskt temperaturområdet efter bilden (går även ställa in manuellt på plats). Får man med exempelvis en radiator som visar 40 grader och en yttervägg på 15-20 grader ställer värmekameran automatiskt in temperaturområdet 15-40 grader och anpassar färgskalan utifrån det temperaturområdet.

Inställningar emissivitet
Materials emissivitet – olika material reflekterar den infraröda strålningen på olika sätt. Det är ett mått på ett materials förmåga att absorbera och avge energi. Inställningsområdet varierar mellan 0-1 där ett fullt reflekterande objekt tex aluminium närmar sig 0 och en svart kropp 1. Detta påverkar temperaturen som värmekameran indikerar, har man fel inställning blir bilderna fel. Det gör det svårt att ställa in rätt emissivitet för ett blankt och slätt material som t.ex. en plåt eller en radiator.

Luftläckageprovning
Genom att utsätta sitt hus för ett kraftigare undertryck/övertryck kan man lättare hitta luftläckage i byggnaden. Det finns speciella ”blower door” som man monterar i ytterdörren och utsätter huset för bestämda undertryck och övertryck. Om man även har möjlighet att då termografera på plats kan man lättare hitta otätheterna i klimatskärmen (ytterväggar, tak, fönster etc.). När man gör denna provning tätar man givetvis alla ventilationsdon.



De flesta frånluftsvärmepumpars kompressorer är väldigt små då energin i frånluften är begränsad. För att klara värmebehovet behöver man då spetsa med en elpatron på 3/6/9/12 kW. En av de stora värmepumpstillverkarna har dock kommit ut med en ny frånluftsvärmepump med en större kompressor som de uppger klara de nya BBR-kraven. I dagens nybyggnadskrav har man vid eluppvärmning (värmepumpar) även en effektbegränsning detta varierar mellan de olika klimatzonerna. Den äldre typen av frånluftsvärmepumpar klarar alltså inte nybyggnadskraven just på grund av att man har en så stor effekt som kommer ifrån elpatron.

En fördel med frånluftsvärmepump är just den kompakta och smidiga lösningen. Man får uppvärmning, tappvarmvattenberedning och ventilation i en kompakt enhet.

Du som har en frånluftsvärmepump tänkt på 2 saker:

• Rengöring av filter regelbundet.
• Tillse att friskluftsventiler är öppna året runt.

Om dessa 2 punkter inte sköts är det risk att man får en sämre verkningsgrad på värmepumpen. En frånluftsvärmepump bör hamna runt 2-2.5 i COP i snitt på ett år. Detta beroende på hur mycket elpatronen behövs.