Bergvärme

Bergvärme

Bergvärme är den den mest kostsamma investeringen vad det gäller en värmepumpslösning på grund av att energibrunnen är kostsam. Energibrunnen har dock en lång livslängd och ökar värdet på huset. Oklart hur lång livslängden är på energibrunnen men upp till 100 år bör inte vara omöjligt.
Energibrunnens kostnad beror på:
  • hur långt man har ner till berget.
  • Grundvattenflöde
  • Husets värmebehov.
  • Systemtemperatur (temperatur till element)

Har man långt ner till berget blir investeringen mer kostsam på grund av att man måste ha foderrör ned till berget. Borrningen ned till berget kostar cirka 3 ggr mer än borrningen i berget. För att kontrollera förutsättningarna för bergvärme kan man gå till Sveriges geologiska undersöknings (SGU) brunnsarkiv. Alla brunnsborrare är skyldiga att rapportera till SGU om djup till berg, aktivt borrdjup samt grundvattenflöde. På SGU:s hemsida finns en karttjänst där man kan gå in på området där fastigheten finns och kontrollera grannars borrhål. På så sätt kan man få en grov kalkyl på vad kostnaden för energibrunnen blir. Ofta har brunnsborrare ytterligare information om förutsättningar på plats.

Bergvärme är ett slutet system d.v.s. man borrar en brunn och lägger ned slang som går ned i borrhålet och upp till värmepumpen till skillnad mot grundvattenvärme då man pumpar upp vattnet till en värmeväxlare. Man har ingen direkt kontakt med grundvattnet som många gånger kan vara aggressivt för systemets komponenter.

Bergvärme är på sätt och vis ackumulerad solvärme, solen värmer marken som i sin tur värmer upp grundvattnet och grundvattnet säger man ofta ha samma temperatur som ortens normalårstemperatur (medeltemperatur). Man har alltså ett jämnt energiuttag året runt. En bergvärmenläggning har ofta ett COP (Coefficent of performance) på 3-4, det vill säga man stoppar in 1 kWh el och får ut 3-4 kWh värme. Man får högre COP värde desto lägre framledningstemperatur man har till elementen.

Det är viktigt att energibrunnen dimensioneras rätt. Om radiatorsystemet är av typ lågtemperatursystem får man en högre verkningsgrad på värmepumpen som tas från berget vilket gör att borrdjupet ökar.

Går man exempelvis från en oljepanna till en bergvärmepump så har man från början med största sannolikhet ett värmesystem som är dimensionerat för höga framledningstemperaturer till elementen. För att få så bra verkningsgrad på värmepumpen som möjligt vill vi ha så låga temperaturer som möjligt. För att åstadkomma detta kan det vara en bra idé att byta ut vissa av elementen i huset.
En annan sak man måste tänka på och ha med i sina kalkyler är att man kanske måste installera en större huvudsäkring för huset vilket man måste ha med i sin Livscykelkostnadsanalys. Finns det inte möjlighet att säkra upp utan man måste gräva in en ny elservis till huset kan det bli kostsamt.

Om m.qvarnstrom

Arbetar som enrgikonsult på ett mindre konsultföretag i södra skåne. Där arbetar jag med energieffektivisering av främst flerbostadshus men även med kommersiella fastigheter och villor. Arbetat mycket med energideklarationer, energibesiktningar, energibalansberäkningar, termografering, utredningar m.m.
Det här inlägget postades i Energikällor och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Ett svar till Bergvärme

  1. Einar skriver:
    12 maj, 2011 kl 09:46

    Länk (till brunnsarkivet (det tog mig en stund att hitta det på SGU’s hemsida):
    http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/brunnar/brunns_arkiv.htm

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>